Tomelilla kommun

Befolkning, areal
Tomelilla kommun Kommun
Tomelilla kommunhus
Slogan	Glada Tomelilla^[1]
Tomelilla kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–) Kristianstads län (–1996)
Centralort	Tomelilla
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	13 616 (2024-03-31)^[2]
Areal	397,51 kvadratkilometer (2019-01-01)^[3]
- därav land	396,01 kvadratkilometer^[3]
- därav vatten	1,5 kvadratkilometer^[3]
Bef.täthet	34,38 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	55°33′N 13°57′Ö / 55.55°N 13.95°Ö / 55.55; 13.95
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Ystads domkrets (2001-11-20–) Simrishamns domsaga (–2001-11-20)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0886^[4]
Anställda	975 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1270 (1997–)^[6] 1160 (–1996)^[7]
GeoNames	2668364
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tomelilla kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Tomelilla.

Tomelilla kommun ligger på Österlen och gränsar till Simrishamns, Kristianstads, Hörby, Sjöbo och Ystads kommun.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Andrarum, Benestad, Bollerup, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Kverrestad, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tosterup, Tranås, Tryde, Ullstorp, Östra Ingelstad och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tomelilla municipalsamhälle inrättades i Tryde landskommun 22 januari 1887 och upplöstes 1921 när Tomelilla köping bildades genom utbrytning ur denna landskommun och Ullstorps landskommun. Smedstorps municipalsamhälle inrättades 3 oktober 1890 och upplöstes vid utgången av 1954.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Brösarp (av de tidigare kommunerna Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Andrarum och Ravlunda), Glemmingebro (av Bollerup, Glemminge, Ingelstorp, Tosterup och Övraby), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Onslunda (av Onslunda, Spjutstorp och Tranås) samt Smedstorp (av Kverrestad och Smedstorp). Samtidigt uppgick landskommunerna Benestad, Ramsåsa, Tryde och Ullstorp i Tomelilla köping.

1969 införlivades i Tomelilla köping landskommunerna Smedstorp och Onslunda samt huvuddelen ur Brösarps landskommun (alla församlingar utom Ravlunda) och en del ur den då upplösta Hammenhögs landskommun (Östra Ingelstads församling). Tomelilla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tomelilla köping och delar ut Glemmingebro landskommun (Tosterups, Bollerups och Övraby församlingar).^[8]

Kommunen ingick från bildandet till 20 november 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga, och ingår sen dess i Ystads domsaga.^[9]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Tomelilla kommun

Landskapet växlar från varierande skogsmarker med blandskog i norr till ett öppet, böljande jordbrukslandskap med bördiga moränleror runt centralorten i söder. Berggrunden skiftar också från urberg i norr till sandsten och alunskiffer, för att sedan övergå till lerskiffer i söder.

Längs den natursköna Verkeån i norr finns imponerande isälvsavlagringar vid Brösarps backar, där stäppartade torrängar och hedar breder ut sig. Den södra slättbygden genomsyras av den geologiskt och botaniskt intressanta Fyledalen, där de botaniskt värdefulla extremrikkärren vid Benestads backar pryder sluttningarna.^[10]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Brösarp-Tranås församling, Smedstorps församling och Tomelillabygdens församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[11]:

Tätorter

Det finns sju tätorter i Tomelilla kommun.^[12]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Tomelilla	&&&&&&&&&&&06826.&&&&&06 826
2	Brösarp	&&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719
3	Onslunda	&&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524
4	Smedstorp	&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
5	Lunnarp	&&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
6	Skåne-Tranås	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226
7	Spjutstorp	&&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202

Styre och politik

Styre

Under mandatperioden 2010-2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. De två partierna kom även överens om delat ordförandeskap för ordförande i kommunstyrelsen. Socialdemokraten Torgny Larsson var ordförande 1 januari 2011 till den 31 december 2012 och moderaten Magnus Björkman var ordförande från 1 januari 2013 till den 31 december 2014.^[13]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2020			Presidium 2021-2022
Ordförande	C	Christer Yrjas^[14]	Ordförande	C	Anette Thoresson^[15]
Förste vice ordförande	M	Marianne Åkerblad	Förste vice ordförande	M	Emil Ekstrand
Andre vice ordförande	S	Anne-Maj Råberg	Andre vice ordförande	S	Anne-Maj Råberg

Källa:^[16]

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

SPI

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

Könsfördelning (M/K)

1970

84,1

1973

87,3

1976

89,2

1979

87,1

1982

86,8

1985

85,5

1988

81,1

1991

80,4

1994

82,0

1998

74,15

2002

71,63

2006

74,97

2010

77,89

2014

81,49

2018

83,27

2022

81,87

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

I oktober 2015 hölls ett nytt val av kommunstyrelsen för perioden 1 januari 2016 till 31 december 2018. Valet var nödvändigt då kommunstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden endast blev valda på ett ettårigt mandat.^[17]

Presidium 2016–2018
Ordförande	C	Leif Sandberg
Förste vice ordförande	M	Per-Martin Svensson
Andre vice ordförande	S	Torgny Larsson

Källa:^[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Tillträdde	Avgick
John Johansson (M)	1 januari 1999^[19]	31 december 2002^[19]^[20]
Kristina Jönsson (M)	1 januari 2003^[21]	15 september 2009^[21]
Margith Svensson (M)	15 september 2009^[22]	31 december 2010^[22]
Torgny Larsson (S)	1 januari 2011^[23]	31 december 2012^[23]
Magnus Björkman (M)	1 januari 2013^[24]	31 december 2014^[24]
Leif Sandberg (C)	1 januari 2015-

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Näringslivet domineras av jordbruks- och serviceföretag. Bland de större företagen kan nämnas Skånemejerier, Swegon, Lindsténs Elektriska och Ingelsta Kalkon.

Infrastruktur

Transporter

Riksvägarna 11 och 19 utgör viktiga förbindelser som genomkorsar kommunen. Järnvägen Ystad-Simrishamn är en annan viktig transportlänk.

Genom norra delen av kommunen sträcker sig Skåneleden/Österlenleden.^[10]

Utbildning

Österlens folkhögskola ligger i Tomelilla.

Befolkning

Demografi

Statistik

Demografi
Könsfördelning
Tomelilla kommun
Tomelilla kyrkomiljö.
Män	50,3 % (2022)
Kvinnor	49,7 % (2022)
Medelålder
Män	44,2 år (2022)
Kvinnor	45,1 år (2022)
Hushåll
Ensamstående	46,0 %
Sammanboende	49,0 %
Övriga hushåll	5,0 %
Födelseland
Sverige	86,7 %
Utanför Sverige	13,3 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tomelilla kommun 1970–2020^[25]

År			Folkmängd
1970			12 976
1975			12 605
1980			12 664
1985			12 321
1990			12 442
1995			12 573
2000			12 372
2005			12 682
2010			12 914
2015			13 132
2020			13 663
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 707, eller 13,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 132 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 841, eller 6,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 447 den 31 december 2002).^[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Tomelilla kommun 13 132 personer. Av dessa var 1 395 personer (10,62 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.^[27]

Födelseland^[27]
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&011737.&&&&&011 737
2	Polen	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0189.&&&&&0189
4	Danmark	&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115
5	Syrien	&&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106
6	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0104.&&&&&0104
7	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077
7	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077
9	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
10	Irak	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073
11	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
12	Finland	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
13	Somalia	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
13	Thailand	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
15	Norge	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
16	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
17	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
19	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
20	Iran	&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
21	Island	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
22	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
23	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
25	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
26	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Kultur

Museum

Den 1 juli 2006 öppnades ett Hasseåtage-museum i Tomelilla.

Konstarter

Bildkonst

I Tomelilla kommun finns flera gallerier och konstnärer med egna ateljéer. I centralorten Tomelilla ligger Tomelilla Konsthall med en bildkonstskola för barn och ungdom, och Tomelilla Jazzarkiv för mogen ungdom.

Musik

Christinehofs slott i Andrarum norr om Tomelilla är välkänt för sina utomhuskonserter med internationellt berömda artister och andra publikdragande arrangemang.

Film

Tomelilla var centrum för AB Svenska Ords filminspelningar på 1970- och 80-talen, och på biografen Rio hade alla bolagets filmer världspremiär.

Kulturarv

Den tredje torsdagen i juli varje år hålls Tomelilla marknad i centrala Tomelilla. På Kronovalls slott vid Sankt Olof finns vintillverkning och andra kulinariska kulturvärden.

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en balkvis ställd flygande glada i silver.

Det tog nära 50 år och ett antal kommunombildningar innan Tomelilla kunde anta ett kommunvapen som den sista av Skånes kommuner. 1954 låg flera förslag på bordet, varav ett med vildsvin. Inget accepterades. På 1960-talet gjordes nya försök, också de utan resultat. Som symbol användes sedan bilden av en staty som finns på torget i Tomelilla. Denna infogades också i en sköld och fungerade som vapen. Då bilden inte uppfyllde de heraldiska reglerna kunde den inte dock registreras som ett sådant och få det skydd en registrering innebär. 2002 kunde det nuvarande vapnet med en glada så äntligen antas av kommunen och senare registreras i PRV.

Även Glemmingebro hade ett vapen vars giltighet upphört 1971 i samband med att den tidigare landskommunen delades mellan Tomelilla och Ystad.

Glemmingebro landskommun
(1955–1970)

Kommunfågel

Se även

Naturreservat i Tomelilla kommun
Lista över fornlämningar i Tomelilla kommun
Personer med anknytning till Tomelilla kommun

Referenser

Noter

^ läs online, www.tomelilla.se .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 5 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Ingelstads domsaga
^ [a b] ”Tomelilla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tomelilla. Läst 8 maj 2024.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Vid midnatt är maktskiftets timme slagen”. Sydsvenskan. 31 december 2012. http://www.sydsvenskan.se/2012-12-31/vid-midnatt-ar-maktskiftets-timme-slagen. Läst 6 mars 2017.
^ Eeg-Olofsson, Anders (17 december 2020). ”Toppolitiker avgår – bodde med dömd pedofil”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/toppolitiker-avgar-bodde-ihop-med-man-som-domts-for-sexuellt-overgrepp-mot-barn. Läst 16 november 2021.
^ ”Ny ordförande i Kommunfullmäktige och Byggnadsnämnden”. www.centerpartiet.se. https://www.centerpartiet.se/lokal/skane/tomelilla/startsida/nyheter/nyheter/2021-02-12-ny-ordforande-i-kommunfullmaktige-och-byggnadsnamnden. Läst 16 november 2021.
^ ”Kommunfullmäktige”. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181022113324/https://www.tomelilla.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 22 oktober 2018.
^ ”Centern tappade mandat till SD i ovanligt Tomelillaval”. Ystads Allehanda. 26 oktober 2015. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/centern-tappade-mandat-till-sd-i-ovanligt-tomelillaval/. Läst 12 februari 2017.
^ ”Kommunstyrelsen”. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213001428/https://www.tomelilla.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017.
^ [a b] ”Förtroendevald Johansson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045201/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=2&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
^ Per Nilsson (7 december 2002). ”Kommunalrådet avtackades”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/kommunalradet-avtackades/. Läst 6 mars 2017.
^ [a b] ”Förtroendevald Kristina Jönsson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045158/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=74&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
^ [a b] ”Förtroendevald Margith Svensson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045505/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=198&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
^ [a b] ”Förtroendevald Torgny Larsson (s)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045928/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=20&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
^ [a b] ”Förtroendevald Magnus Björkman (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045833/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=489&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.

Källor

Statistiska centralbyrån

Externa länkar

Tomelilla kommun
Tomelillas signaturmelodi "Det är lätt att gilla Tomelilla"
Wikimedia Commons har media som rör Tomelilla kommun.
Bilder & media

v • r Tomelilla kommun i Skåne län

Distrikt	Andrarum · Benestad · Bollerup · Brösarp · Eljaröd · Fågeltofta · Kverrestad · Onslunda · Ramsåsa · Smedstorp · Spjutstorp · Tomelilla · Tosterup · Tranås · Tryde · Ullstorp · Östra Ingelstad · Övraby

Tätorter	Brösarp · Lunnarp · Onslunda · Skåne-Tranås · Smedstorp · Spjutstorp · Tomelilla

Småorter	Eljaröd · Ramsåsa · Svenstorp (del av) · Sälshög · Södra Björstorp · Södra Lökaröd · Ullstorp norra

Övriga orter	Benestad · Everöd · Östra Ingelstad · Övraby

v • r Kommuner i Skåne län

Bjuv · Bromölla · Burlöv · Båstad · Eslöv · Helsingborg · Hässleholm · Höganäs · Hörby · Höör · Klippan · Kristianstad · Kävlinge · Landskrona · Lomma · Lund · Malmö · Osby · Perstorp · Simrishamn · Sjöbo · Skurup · Staffanstorp · Svalöv · Svedala · Tomelilla · Trelleborg · Vellinge · Ystad · Åstorp · Ängelholm · Örkelljunga · Östra Göinge

Se även: Lista över Sveriges kommuner