Sponton

Sponton, även handpik eller halvpik, var ett förr använt stångvapen för infanteriet eller flottan^[1] i form av en kortare pik (en "halvpik"), en senare variant av bardisanen, som var cirka två meter lång, med bladformad stålspets. Spontonen var under 1600- och 1700-talen ett befäls- och värdighetstecken för infanteriofficerare.

Sverige

År 1698 fastställdes det att alla officerare skulle ha halvpikar, 5 aln långa och av samma modell med bruna skaft.^[2] Spontonen slutade att användas 1791.^[3]

Källor

Svensk uppslagsbok 1955
”Handpik”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1930. https://www.saob.se/artikel/?seek=handpik&pz=1#U_H201_133047. Läst 18 juli 2023.
”Halvpik”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1930. https://www.saob.se/artikel/?seek=halvpik&pz=1#U_H1_192395. Läst 18 juli 2023.

Noter

^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721 sid 173. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 9789188573438
^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721 sid 253. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 9789188573438
^ Sponton i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)