Potzdam infanterigevär modell 1723

Potzdam infanterigevär modell 1723
Typ	Musköt
Ursprungsplats	Preussen
Tjänstehistoria
I tjänst	Königlich Preußische Armee 1723–1815[1]
Använts av	Konungariket Preussen och andra furstendömen i det Heliga romerska riket av tysk nation, Brittiska väldet, Amerikas Förenta Stater
Produktionshistoria
Konstruerad	1723
Producerad	1723–1???
Tillverkare	Königliche Preußische Gewehrfabrique
Antal tillverkade	?
Varianter	Potzdam infanterigevär m/1723, M1723/M1740
Specifikationer
Vikt	4,42 kg oladdat, ~5,06 kg laddat
Längd	1454 mm
Piplängd	1150 mm
Patron	Papperspatron, muskötkula (17,526 mm) underdimensionerad för att minska påverkan av krutslagg
Patronvikt	~640 g[2]
Kaliber	19,050 mm
Mekanism	Flintlås
Eldhastighet	Beroende på skytt, vanligtvis 3–4 skott/min
Utgångshastighet	300–400 m/sek[3], max 450–500 m/sek[3]
Effektiv räckvidd	91–183 m, i verkligheten 46–69 m
Maximal räckvidd	500 m[3]
Frammatning	Mynningsladdad
Riktmedel	Korn

Potzdam infanterigevär m/1723 eller M1723/M1740, var det första enhetsvapnet inom den preussiska hären. Den var rivalen till den franska Charleville-musköten (1717) och brittiska Brown Bess (1722) och senare Spaniens muskötmodell 1752.

Ursprunget till namnet

Potsdam, utanför Berlin, hade varit Fredrik den store av Preussens sommaresidens samt staden där musköten tillverkades, därav namnet.^[1]Efter att Fredrik den store kröntes år 1740, beställde han den då rådande preussiska musköten; en framställning från 1723, för sin här. Potzdam-musköten allaredan hade gjort sig ett namn genom att vara det första tysktillverkade enhetsvapnet, och 1740-varianten befäste Pozdam än mer som huvudarsenal för Tyskland. Musköterna var i vida bruk av preussarna samt fotfolk från andra tyska furstendömen under 1700-talet. Brittisklejda hessiska trupper samt trupper från andra tyska furstendömen i de upproriska tretton brittiska besittningarna i Nordamerika använde musköterna mot rebeller.^[4]

Fasten m1723/m1740 så småningom gav vika för Potzdam infanterigevär modell 1809, användes den ännu av preussiska soldater vid slaget vid Waterloo 1815 och bortanför.^[1]

Referenser

• Königliche Preußische Gewehrfabrique – Wikivisually
• Infanteriegewehr M 1723 für die Garde – Deutsches Historisches Museum (bild)
• Preussisches Infanteriegewehr M/1740, Friedrich der Grosse Muskete – Artax (bild)
• Preußisches Infanteriegewehr M 1740 (video)

Noter