MACHO-1997-BLG-41

MACHO-1997-BLG-41
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension17t 56m 20,7s[1]
Deklination-28° 47′ 42″[1]
Stjärntyp
SpektraltypM / M
Astrometri
Avståndca 10 000  (ca 3 100 pc)
Andra beteckningar
MACHO 402.47862.1576, MACHO 402.47862.1576[1]

MACHO-1997-BLG-41, vanligen förkortat som 97-BLG-41 eller MACHO-97-BLG-41, är ett objekt i mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den upptäcktes som en gravitationell mikrolinsningshändelse som inträffade i juli 1999. Källstjärnan är sannolikt en jätte- eller underjättestjärna av spektraltyp K belägen på ett avstånd av cirka 8 kiloparsec (26 000 ljusår). Linsstjärnan är en dubbelstjärna på ett avstånd av cirka 10 000 ljusår från solen. De två stjärnorna är separerade från varandra med cirka 0,9 AE och har en omloppsperiod på cirka 1,5 år. Systemets mest sannolika massa är cirka 0,3 gånger solens. Stjärna A och stjärna B är båda röda dvärgar.[2]

Observation

Den första publicerade modellen av MACHO-1997-BLG-41-händelsen baserad på data från Mount Stromlo Observatory, Cerro Tololo Inter-American Observatory och Wise Observatory visar linssystemet som lokaliserat i den galaktiska utbuktningen på ett avstånd av 6,3 kiloparsec (21 000 ljusår), en total systemmassa på cirka 0,8 gånger solens och en separation på 1,8 AE (det mest sannolika värdet givet en slumpmässig orientering av systemet). De individuella komponenterna tilldelades massor 0,6 och 0,16 gånger solens, vilket gjorde dem till en orange dvärg av spektralklass K respektive en röd dvärg av spektralklass M. Enligt denna modell kretsar en exoplanet med en massa av cirka 3,5 gånger Jupiters massa i en cirkumbinär bana runt de två stjärnorna på ett avstånd av cirka 7 AE (förutsatt att systemet är slumpmässigt orienterat).[3]

Därefter visade en oberoende analys med data från fem olika observatorier att mikrolinsningshändelsen kunde tolkas som orsakad av en dubbelstjärna med låg massa bestående av två röda dvärgstjärnor belägna i den galaktiska skivan om man beaktar deras omloppsrörelse, utan att behöva åberopa en planetarisk massa.[2] En ytterligare studie som kombinerar båda datamängderna bekräftade detta fynd. Planeten anses således motbevisad.[4]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, MACHO-1997-BLG-41, 6 juni 2023.

Noter

  1. ^ [a b c] https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=MACHO+97-BLG-41&submit=SIMBAD+search. Hämtad 2024-06-01.
  2. ^ [a b] Albrow, M. D.; et al. (2000). "Detection of Rotation in a Binary Microlens: PLANET Photometry of MACHO 97-BLG-41". The Astrophysical Journal. 534 (2): 894–906. arXiv:astro-ph/9910307. Bibcode:2000ApJ...534..894A. doi:10.1086/308798. S2CID 3000437.
  3. ^ Bennett, D. P.; et al. (1999). "Discovery of a planet orbiting a binary star system from gravitational microlensing". Nature. 402 (6757): 57–59. arXiv:astro-ph/9908038. Bibcode:1999Natur.402...57B. doi:10.1038/46990. S2CID 205061885.
  4. ^ Jung, Youn Kil; et al. (2013). "Reanalysis of the Gravitational Microlensing Event MACHO-97-BLG-41 Based on Combined Data". The Astrophysical Journal Letters. 768 (1). L7. arXiv:1303.0952. Bibcode:2013ApJ...768L...7J. doi:10.1088/2041-8205/768/1/L7. S2CID 118390991.

Externa länkar

  • https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=MACHO+97-BLG-41&submit=SIMBAD+search
  • Notes for 97-BLG-41 on The Extrasolar Planets Encyclopaedia
  • Sincell, Mark (20 August 1999). ”A World With Two Suns”. Science. http://www.sciencemag.org/cgi/content/summary/285/5431/1191a?ck=nck. 
v  r
Stjärnor i Skytten
Bayer
Rukbat (α) · Arkab Prior (β 1) · Arkab Posterior (β 2) · Alnasl (γ) · Kaus Media (δ) · Kaus Australis (ε) · Ascella (ζ) · Eta Sagittarii (η) · Theta Sagittarii (θ) · Jota Sagittarii (ι) · Kappa1 Sagittarii (κ1) · Kappa2 Sagittarii (κ2) · Kaus Borealis (λ) · Polis (μ) · Ain al Rami (ν1) · Ny2 Sagittarii(ν2) · Xi1 Sagittarii (ξ1) · Xi2 Sagittarii (ξ2) · Omikron Sagittarii (ο) · Albaldah (π)  · Nunki (σ)  · Tau Sagittarii (τ)  · Ypsilon Sagittarii (υ) · Fi Sagittarii(φ) · Chi1 Sagittarii (χ1) · Chi2 Sagittarii (χ2) · Chi3 Sagittarii (χ3) · Psi Sagittarii (ψ) · Omega Sagittarii (ω)
Flamsteed
Variabler
R Sagittarii · S Sagittarii · T Sagittarii · U Sagittarii · V Sagittarii · W Sagittarii · X Sagittarii · Y Sagittarii · Z Sagittarii  · KW Sagittarii  · RS Sagittarii  · RY Sagittarii  · VX Sagittarii  · V356 Sagittarii  · V630 Sagittarii  · V725 Sagittarii  · V1017 Sagittarii  · V1059 Sagittarii  · V1216 Sagittarii  · V3903 Sagittarii  · V3961 Sagittarii  · V3890 Sagittarii  · V4024 Sagittarii  · V4029 Sagittarii  · V4030 Sagittarii  · V4046 Sagittarii  · V4199 Sagittarii  · V4200 Sagittarii  · V4332 Sagittarii  · V4334 Sagittarii  · V4375 Sagittarii  · V4381 Sagittarii  · V4580 Sagittarii  · V4641 Sagittarii  · V4647 Sagittarii  · V4650 Sagittarii  · V4743 Sagittarii  · V4998 Sagittarii  · V5125 Sagittarii  · V5157 Sagittarii  · V5652 Sagittarii  · V5668 Sagittarii · V5668 Sagittarii  · V5856 Sagittarii
HD
Övriga
2MASS 19281982-2640123  · 2MASS J18352154–3123385  · Bursting Pulsar  · CWISEP J1935-1546  · GCIRS 13E  · GCIRS 7  · GCIRS 8*  · GCIRS 16SW  · Gomez's Hamburger  · G0.238-0.071  · HATS-36  · HR 7703  · IRAS 17423-1755  · IRAS 18162−2048  · K2-2016-BLG-0005L  · LBV 1806-20  · MACHO 176.18833.411  · MACHO-1997-BLG-41  · MACHO-98-BLG-35  · NGC 6822-WR 12  · OGLE BUL-SC03 V8195  · Pistolstjärnan  · PSR J1747−2958  · PSR J1748−2446ad  · S2  · S55  · S62  · SAX J18r08.4−3658  · SN 386  · SWEEPS J175853.92−291120.6  · Swift J1745-26  · SWIFT J1756.9−2508  · Th 4-4  · W33A  · WASP-67  · WD 0032−317  · WR 102  · c  · ea  · ka  · WR 101-2  · WR 104  · WR 111