Glasspinne
| Glasspinne |
|---|
 En glasspinne.
|
Glasspinnen är den pinne, oftast gjord i trä, som glassen är formad runt på pinnglassen. Glasspinnen tjänar som stöd och handtag då pinnglassen ämnar ätas utan tallrik, bägare eller strut. Glasspinnar i trä kan även användas vid pysselverksamhet och modellbyggen. I vardagsmun syftar ordet glasspinne ibland på pinnglass, det vill säga hela glassen, inklusive pinnen.
Världens första dokumenterade pinnglass Eskimo Pie patenterades 1921 av C. Nelson i Iowa i USA.[1] Ordet "glasspinne" finns belagt i svenska språket sedan 1933.[2]
Material och tillverkning
Det vanligaste materialet för glasspinnar är bok, delvis eftersom träet är hårt, hållfast och rakfibrigt. Man kan därför lätt tillverka glasspinnar som inte lätt bryts upp i stickor, till exempel under glassätandet.[3] Dessutom är det en fördel att bokträet är smaklöst och därför inte påverkar smakupplevelsen av glassen.[4]
I vissa fall kan glasspinnen dock vara gjord i plast eller något ätbart, ofta tuggummi. Pinnar i plast utgör ofta en liten leksak, exempelvis visselpipa.
Fram till år 2000 fanns Sveriges enda glasspinnefabrik i Arkelstorp norr om Kristianstad i Skåne. Verksamheten som startade på 1930-talet ägdes sedan 1975 av glasstillverkarna GB, Hemglass och Carlshamns glass. Sista produktionsåren producerade fabriken cirka en miljon glasspinnar per dag.[5] Verksamheten upphörde dock 2000, och året efter förstördes större delen av fabriksbyggnaden av en brand.[6]
Exempel på kända svenska pinnglassar
- Magnum
- Nogger
- Piggelin
- Puck-glassar, bland annat Chokladpuck och Puckstång
- Solero
- 88:an
Referenser
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820175239/http://www.triumfglasscafe.se/glassgladje_glasshistoria.asp. Läst 14 februari 2010. Glasshistoria från Triumfglass
- ^ ”glasspinne | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=17408&pz=7. Läst 25 mars 2021.
- ^ Dolling, Ann (8 april 2005). ”Varför används träslaget bok till glasspinnar?”. skogssverige.se. http://www.skogssverige.se/varfor-anvands-traslaget-bok-till-glasspinnar. Läst 14 maj 2017.
- ^ Eriksson, Lars (29 mars 2000). ”Smaklös dansk bok bäst för pinnen”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/industri/smaklos-dansk-bok-bast-for-pinnen-6451864. Läst 14 maj 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112023801/http://www.nyteknik.se/nyheter/verkstad/verkstadsartiklar/article8801.ece. Läst 9 mars 2011. Ny teknik om Ankelstorps glasspinnefabrik (publicerat 2000)
- ^ Svenezon, Lennart (22 juli 2003). ”rand i glasspinnefabrik får efterspel i domstol”. kristianstadsbladet.se. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/brand-i-glasspinnefabrik-far-efterspel-i-domstol/. Läst 14 maj 2017.
| ||||||||||||||||
