Albert Einsteins hjärna

Einsteins hjärna konserverades efter hans död 1955, men det var inte förrän 1978 som det offentliggjordes.

Albert Einsteins hjärna har varit föremål för mycket spekulation och forskning, med anledning av att han betraktas som ett av de främsta genierna genom tiderna. En del forskning har antytt att de delar av hjärnan som är extra betydelsefulla för tal och språk var något mindre än normalt hos Einstein, medan områden som är extra betydelsefulla för spatial och numerisk förmåga var större än normalt. Andra studier har visat att han hade ett större antal gliaceller än normalt i hjärnan.[1] Hjärnan avlägsnades från kroppen sju timmar efter hans död 1955 för att sparas för eftervärlden, men det är omdiskuterat huruvida detta gjordes med hans tillstånd eller inte.

Konserveringen

Hjärnan avlägsnades från kroppen, vägdes, mättes och konserverades av patologen Thomas Stoltz Harvey.

Externa länkar

  • "The Long, Strange Journey of Einstein's Brain", NPR special
  • Bill Toland (17 april 2005). ”Doctor kept Einstein's brain in jar 43 years”. Pittsburgh Post-Gazette. http://www.post-gazette.com/pg/05107/488975.stm. 
  • ”Why size mattered for Einstein”. BBC News Online. 18 juni 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/371698.stm. 
  • Levitt JG, Blanton RE, Smalley S, et al. (1 maj 2003). ”Cortical sulcal maps in autism”. Cereb. Cortex "13" (7): ss. 728–35. doi:10.1093/cercor/13.7.728. PMID 12816888. 
  • ”Einstein and Newton 'had autism'”. BBC News Online. 30 april 2003. http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/2988647.stm. 
  • Cortical Connectivity, Metarepresentation and the Social Brain.
  • Siobhan Roberts (14 november 2006). ”A Hands-On Approach to Studying the Brain, Even Einstein’s”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2006/11/14/science/14prof.html. 
  • Albert Einstein’s Brain and Information-theoretic Death
  • Possessing Genius. The Bizarre Odyssey of Einstein's Brain. En bok av Carolyn Abraham.
  • Driving Mr. Albert: A Trip Across America with Einstein's Brain. En bok av Michael Paterniti.

Referenser

  1. ^ Fields, R. Douglas (2009). The Other Brain: From Dementia to Schizophrenia. New York: Simon & Schuster. p. 7. ISBN 978-0-7432-9141-5